Min oas

Det var väl 3 dagar sedan jag skrev sist, eller?

Hur som haver, here we go again! Timmar, dagar och ibland månader går fort och man har ju så mycket man vill/måste hinna med! Tiden går fort när man har roligt, sägs det. Men den går faktiskt också fort när det är mindre roligt. För då är man så upptagen av just det som inte är roligt att man varken hinner eller orkar med det som är roligt eller ens det som är nödvändigt. Blev det rörigt nu? Ungefär lika rörigt som det är och har varit i mitt huvud antagligen! Nog om detta.

Just nu sitter jag i min egen lilla oas och njuter av en god kopp kaffe. Min balkong är min oas. När sommaren närmar sig börjar jag iordningställa min oas. Det ska fejas, putsas, planteras och möbleras. När solen sen tittar fram riktigt och värmen börjar tina min frusna kropp då bor jag mer eller mindre ute på balkongen.

I ena hörnet av balkongen står min solstol. Vid sidan om har jag blommor, ett litet avlastningsbord och fler blommor. På morgonen dricker jag mitt morgonkaffe i min lilla hörna. Så ofta jag har möjlighet till det under dagen så smyger jag ut och laddar lite "solvitaminer". När det sen blir kväll så rensar och vattnar jag först mina blommor och sen slår jag mig ner i min stol och njuuuuteeer! Tillbakalutad med en kopp kaffe i handen sitter jag och njuter av koltrastens vackra sång, doften av syrenerna som växer nedanför och den ljumma sommarbrisen.

Det är där och då jag laddar mina batterier!

Här kommer lite bilder tagna i Skanör den 3/6, en underbar sommarkväll då jag inte satt på balkongen men fick laddat batterierna ändå!

Vilken dag?

Varför finns det dagar då man är ledsen utan någon som helst anledning? Man vill bara lägga sig ner o gråta men man vet inte varför. Inte finns det väl dagar då man är överlycklig utan anledning? Inte vad jag vet. Jag kan inte minnas att jag någonsin har varit överlycklig utan att veta varför jag var det....

Men som Christer Björkman sjöng "I morgon är en annan dag"....

Frågan är bara, vilken sorts dag blir det?

Minst 3 inlägg i veckan??

Det där med att göra minst 3 inlägg i veckan verkar vara svårt!

Men här kommer en bild i alla fall.....

Vårdagjämning...

Även om det är vårdagjämning idag så känns det lite som om tiden är ur led. Ingenting stämmer överens med vad det ska vara! I förrgår snöade det och var minusgrader, igår hade det mesta töar bort och solen tittade fram. Det var visserligen kallt ändå men man fick lite vårkänslor. Inatt snöade det igen så det var helt vitt när man vaknade! Men nu lyser solen och hoppet om att det ska gå på rätt håll lever!

Hotellets vakthund letar efter varje liten yta där solen lyser sen lägger hon sig där och "gottar" sig. När jag är ute och rastar henne så ser jag vårblommorna skymta fram lite här och var. Jag älskar att fotografera så mobilen åker fram så fort jag får syn på något. Men inte trodde jag att jag skulle få se viol så tidigt på året 😜.

Mitt motto.....

Mitt motto är:

”Det finns alltid någon som har det värre”.

Men jag använder det endast när det gäller mig själv, för att peppa mig själv lite.


Med det menar jag att jag går inte runt och ”tröstar” andra människor genom att säga det. Det hjälper ju inte den personen att jag säger så, snarare förringar jag deras elände, smärta eller vad det nu kan vara. Likadant om någon säger t ex att dom har jätteont i halsen o sen tillägger att ”men jag ska ju inte klaga, du har det mycket värre än mig!”. Då protesterar jag hej vilt för jag anser att varje människa har sin egen smärta! Dessutom är det ju ingen tävling om vem som har mest ont eller har värst elände! Även om det finns en del människor som verkar tycka så. Något som jag inte alls gillar är personer som går runt och ”tycker synd om sig själva” hela, hela tiden! Om man gör det då blir man bitter och det hjälper varken personen själv eller omgivningen!


Men för att återgå till ämnet att man har sin egen smärta. När du har ont i halsen, vilket du inte har i normala fall, så har du en smärta som är ovan för dig och som du inte går runt och har alltid. Därför upplever du att du har väldigt ont. Jag har min smärta alltid och är van att leva med den, även om den inte gör mindre ont för det. Men om jag plötsligt en dag har extra ont i stortån, då upplever jag den smärtan på ett annat sätt. Eller om jag råkar klämma fingret i dörren, då är det också en annan smärta. Precis som du med din onda hals! Så förringa inte din egen smärta för att du pratar med någon som t ex har kronisk värk.

Visst finns det dagar då jag ”tycker lite synd” om mig själv och det måste även jag få göra. När jag kanske har extra ont, är nyopererad och inte kan röra mig så mycket, har en miljon saker att göra men ingen ork eller att allting helt enkelt blir föööör mycket! Då drar mig undan, gömmer mig från omgivningen och försöker samla mig. Sen rycker jag upp mig, det kan ta några timmar, en dag, en vecka eller mer men det slutar alltid med att jag tänker på mitt motto.


Det finns alltid någon som har det värre.

Tomt....

Efter en trevlig men intensiv helg så säger kroppen stopp. Så nu är jag nerslagen i soffan och tänker inte röra mig så mycket mer idag. Därför blir det ett kort inlägg. Men jag orkar med en liten bild, en bild på hur det känns just nu...

Sjukstugan

...döper vi om Hotell Öster till idag. Mannen är sjuk. Han får en konstig allergisk reaktion 1-2 gånger om året. Läkarna vet inte riktigt vad det är han är allergisk mot, mer än att det är en kombination av olika saker. Det är ju svårt att undvika något när man inte vet vad man ska undvika! Så här kokas risavkok, fixas avslagen Coca-Cola, hälls upp Proviva och all världens huskurer provas. Mannen är totalt utslagen och det är inte alls roligt att inte kunna hjälpa honom. 

Hunden sympatiserar med mannen genom att kräkas, se allmänt eländig ut och gömma sig under täcket.

Förhoppningsvis går det över snabbt för i morgon får vi efterlängtat besök på hotellet!


”De bästa läkarna i världen är herrarna Diet, Ro och Glädje.”

(JONATHAN SWIFT)